På min gata finns en affär där han som har affären alltid har sin hund med sig. Alltid har vovven på sig olika kläder och om det är soligt sitter hon (oftast klänning på sig, så anatar att det är en tjej) ute på gatan. Går ju förbi minst två gånger om dagen, så senaste månaderna möts jag av en glad liten vovve som känner igen mig och viftar på svansen. Stannar alltid och klappar vovven och säger hej till ägaren av affären. Så brukar min dag inledas innan jag går vidare mot bussen eller metron.